Äntligen spårdags

(Bild: Falstaff väntar ivrigt i sin bil på att få komma ut o spåra. Kolla hans fiffiga ramp....inga jobbiga hopp för att komma in i den bilen.)

Igår var det äntligen dags att inta spårskogen igen. Underbart med barmark och få rensa hjärnan i ett blodigt spår, tycker Hjalle!

Självklart var även jag (Pucko) med, men jag tog det lite soft så här på ålderns höst. Det där med full fart i starkt kuperad terräng är väl inget drömsenario för mig längre. Istället så var jag på ett öppet fält och gjorde upplet. Mycket roligt och fick en massa belöning iform av frolic. Dessutom fick jag agera sällskapsherre vid fikat. Fick som enda hund vara med kring fikat och pratade lite med människorna och studerade noga vad de satte i sig. En alldeles perfekt stund i skogen utan att behöva vricka benen! Jag är nöjd!

Över till Hjalle:

Jag fick ett blodspår i vad vi kallar "fina skogen", Falstaffs husse la ut ett spår med en massa svårigheter som vinklar med och utan blod, bloduppehåll och återgång. Och trots att vi inte spårat på hela långa vintern så satt allt som en smäck. Fast en bit in i spåret så trampade jag lite snett så jag pep lite o stannade med tassen i vädret för att signalera till matte att jag fått krigsskador. Matte fram och blåste på tassen (hon är magisk) och vips var det onda borta och jag kunde springa lika lätt som innan. Bambis fot hittade jag och belöningen.....mmmm den var god! Frolic är hur gott som helst.

Nä nu gott folk o hundar är klockan över midnatt och vi måste studsa i säng....för imorgon ska bagarmössorna på och vi ska snickra ihop lite kakor. Matte fyller ju snart nästan kärring och det ska vi fira med just kakor:-)

Godnatt!

//Pucko & Hjalmar