Ett år sen du somnade in. Och världen aldrig mer skulle bli sig lik. Jag trodde jag aldrig mer skulle få luft i mina lungor. Att solen aldrig mer skulle gå upp. Att hjärtat aldrig skulle sluta värka. På något sätt har livet rullat vidare. Men tankarna är hos dig varje dag älskade Puff. Ibland känner jag att du springer vid min sida, jag hör dina steg, jag hör dig. Ser vad du skulle gjort, hör hur du skulle låtit. Varje kväll säger vi godnatt till varandra som vi brukade. Tack för idag, vi ses imorrn. Imorrn är inte här än, men en dag lovar jag att vi ses igen för att aldrig skiljas åt igen.
Älskad & saknad <3
3 kommentarer:
Så underbart fint skrivet om käre Pucko. Mina ögon tåras, och jag känner detsamma om mina kära, Baron och Falstaff. - Och vilken oerhört fin bild av Pucko. Han ser ut över vattnet - alldeles som om han väntar på dig och "lillebror" Hjalmar. - Kramar från oss
... och aldrig glömmer vi Pucko, denna underbara hund!
Åh, vad man tänker på sina älskade djur! Fast dom inte finns här längre.
Kram!
Skicka en kommentar