Mörkerspår

Ikväll testade vi en ny aktivitet, eller ny och ny....spår fast i mörker. Matte hade pannlampa och jag hade min nos. Problemet var bara att hitta apporterna som smälte in ibland löven. Jag är inte så tydlig i mitt markerande än, hjalle tar ju upp dem och stannar men jag stannar kort till och nosar på dem. Vi jobbar på det att markeringen ska bli tydligare. Hittade iallafall 3 av 4. Den fjärde är säkert mattes fel, som inte såg min snabba markering. Terrängen vi gick i var risig och mörk. Matte som egentligen är mörkrädd och brukar få tunnelseende och blodsmak i munnen av mörker skötte sig bra, hon blev bara rädd en gång av sin egen skugga pga pannlampans sken. Hur det gick till vet jag inte. Jag skötte mig fint och hade jättekul. Vi sa inte till Hjalmar vad vi gjorde, vi gick ut när han somnat framför tv:n. Han märkte att vi varit ute, men alla bevis som skulle kunna tyda på att vi spårat gömde vi i bilen innan vi gick in, han blev bara glad över att vi kom in igen han hade ju inte ens saknat oss!
Nu ska vi försöka få med Xci och Vega på Mörkerspår nångång! Då ska vi köra blodspår för det blir ju mycket mer realistiskt. Ska man leta skadeskjutet är det oftast dagtid men trafikskadade rådjur och älgar är ju ganska ofta i mörker!
//Allan & Hjalmar hälsar från soffan