Allan på trim

Allan besökte en trimmare i helgen. Det är karma förstår du lille vän!! Allt du utsätter mig för så önskade jag dig nått jag inte tycker om. Dessvärre hörde jag att du inte tyckte det var så hemskt. Inte förens de skulle klippa med maskin blev det protester. Jag Hjalmar fick iallafall en mycket skön paus från Allan och fick ha husse helt för mig själv. Sov så hårt att jag inte ens hörde när matten å Allan kom hem! Allan blev riktigt snygg!
På eftermiddagen åkte vi till skogen och gick blodspår. Mitt spår tycker jag inte vi pratar så mycket om. För det var första gången som åldern å de åldrande benen tog ut sin rätt. Det var kämpigt. Jag hittade iallafall slutet så det var väl bra. Matte är iallafall alltid nöjd med mig, fast hon fick lite sorg i hjärtat och blev påmind om att jag faktiskt är gammal nu.
Allan den lille skiten (jag är stolt över honom, men erkänner det lika lite som jag vill bli påkommen att sova bredvid honom) gick sitt första blodspår och det mina vänner gjorde han riktigt riktigt bra. Matte säger att hon fick Flashback från när jag var liten, vi har samma stil och är lika när vi jobbar. Allan kommer bli min perfekte efterträdare i spårskogen. Tro nu inte att jag kommer hänga av mig spårselen så där, nej jag ska köra på men kanske be om lättare terräng och lite kortare spår. Jag har bara blivit lite senior och behöver inte prestera som om jag tävlade i nån högre klass. Bara vi har roligt jag och matten så har vi uppfyllt våra krav!
//Hjalmar
PS Allan hälsar han oxå, en dag ska han berätta lite här också men så länge han inte kan sitta still blir det inte mycket sagt!

Det där med att ta kort

Matte försöker envist att ta kort på oss. Vi ska sitta fint och titta in i kameran. Det går sådär för henne. Vi kan sammanfatta denna fotosession "killarna-matte 1-0"!!!!!!
//Hjalmar & Allan

Spååååååår

Äntligen var det dags å träffa spårgänget igen! Gött å se alla Gordon, Xci och Vega med människor och coach V!
Jag (hjalle) fick ett spår lagt av Gordons matte, hon gör alltid lite roliga och finurliga. De två första apporterna gick som på räls, nummer tre klev jag rätt över för att sen trassla till det lite i slutet. Gena nog lite så jag missa först slutrapporten, men jag vände om och fortsatte jobba och plötsligt så låg den bara där!!! Vilket givetvis betyder KÖTTBULLAR!!!!
Allan fick ett direktspår. Matte gick ut det medans coach V höll honom. Idag blev det lite längre, lite svårare med en böj och köttbullsdoften hon tidigare draget för att få ner nosen på honom, doppades bara ner vid ett fåtal tillfällen. Spårupptagningen klarade han galant, bitvis kollade han runt lite på annat men nosen den hade han i backen. Slutet hittades och det blev stor lycka, köttbullar och glädjetjut! På frågan om hon var nöjd, så tveka hon lite men kom på att hon givetvis ska vara supernöjd. Allan är ju så liten så inga krav ska läggas på honom tar han spåret så tar han det, gör han det inte så ska han inte märka att han missat något utan bara tro att han fått lalla omkring i skogen en stund! Hur som helst, Allan kommer bli en framtida spårhund av rang!
Innan spärrningen fick Allan och Xci leka av sig. Ordspråket lika barn leka bäst kunde inte passa bättre än i detta sammanhang!
//Hjalmar & Allan
PS när matte ser välstylade schnauzrar får hon griller i huvudet, så vi hann inte mer än hem innan trimmermaskinen kom fram och Hjalmar fick huvudet friserat. Nu hotar hon med att resten av kroppen ska friseras, men se det blir inte idag! 20e är det dags för Allan att trimmas, men det överlåter matte till proffset dvs Vega & Xci's matte!

Växer

Den lilla hunden växer. Nu är han uppe på 11kg och ca 40 cm i mankhöjd. Hösten drar fram här nu, vi gillar det. Mycket behagligare promenader. Vi försöker variera oss lite så Allan får uppleva lite nytt, ja variation är roligt för mig oxå men nytt vet jag inte om det blir. En har ju liksom vart nästan överallt runt.
Nu var det måndag igen och det är dags för vaktstyrkan att inta sina positioner på jobbet Zzzzzzzzz!
Ha en bra vecka!
//hjalle och Allan

Spårat

Idag har vi äntligen varit å spårat igen. Hjalle som åter är i form fick ett spår i skogen, med alla de vanliga lurigheterna som Gordons husse brukar hitta på och variera. Det gick fullständigt som på räls. Inga gamla ben bromsade farten, glädjen och ivern över att hitta apporterna och spåret. Gordons husse tyckte det var en ren uppvisning, mattens stolthet och lycka hade inga gränser! Vilken hund hon har va:-)
Lillfisen Allan-valp fick ett liknande spår som sist. Dvs ett direktspår, inte jättelångt men med en böj denna gång. Medans matte la ut spåret höll tant V Allan vid starten. Den stora skillnaden mot sist var att poletten trillade ner från start och Allan körde ner näsan direkt, tog spåret med storm och kom till mål där han hitta sin leksak. Yippey kayey heffaklumpar å håning vilken spårhund han kommer bli!
Tack för ikväll Gordon, Vega, Xci, Gordons husse & matte och tant V!!! Vi längtar redan till nästa spårtillfälle!
Kram
Hjalmar & Allan

Stina, odlingar och lite annat!

I helgen har vi gjort en del som för en valp är väldigt uttröttande. Det ger den äldre Herren lite andrum.
Igår drog vi till Stina (snygg-sagas kompis) så hon och Allan fick leka av sig. Stackars Stina och sagas matte när hon kom hem för vi städade inte efter oss!!! Inte heller ställde vi möbler och mattor där de engång stått. Hur som helst, Allan blev trött och Stina ännu tröttare.
På kvällen hjälpte vi matte med pallkragsodlingarna. Allan hoppa i dem och högg i växterna för att i nästa sekund sitta i ris/komposthögen och strimla allt från rabarberblad till pinnar.
Idag tog vi en skogspromenad. För Allan är allt nytt än, men jag Hjalmar tyckte mest jag hörde hur soffan hemma ropade och bad mig komma tillbaka. Så länge jag märker att promenaden är i riktning från hemmet går jag väääääldigt långsamt. När jag sen känner att vi bytt riktning mot hemmet ja då springer jag som vilken unghund som helst. Väl hemma däcka Allan bredvid vattenskålen efter han fyllt på vätskenivån igen. En stund senare kom farbror Simson och då blev det lite bus och lek igen.
Så om ni undrar lär det inte bli nån valvaka för oss! Och så länge de inte talar om något hundparti är ju skiten rätt ointressant:-)
Nä nu ska vi umgås med soffan.
//Hjalmar & Allan

Trött och drömmer om Xci

Glömde ju säga till Hjalmar att skriva att jag fick leka med schnauzertjejen Xci. Hon är nästan 2 år och helt outtröttlig som jag. Vi hade så roligt att jag ville ta med henne hem. Nu ligger jag här och drömmer om henne istället!
//Allan-valp-som-är-väldigt-trött-för-första-gången