Idag har vi varit och spårat. Hela gänget var samlat, vi är 6 hundar och 5 människor.
Spårningen gick bra för våran del, jag (Hjalle) attackerade buskar och träd likt Stenmark attackerade slalomportarna på sin tid och spårupptaget bör nog nämnas oxå, klockrent. Man kan säga att jag gick från säkerhet till säkerhet :-)) Självgod....vem jag?? Känner att jag är värd att vara det idag. Behöver jag säga att jag hittade alla apporter? Snart ska jag få prova på blodspår säger matte...jag tror det kommer bli magiskt.
Slut med självgoda kommentarer av Hjalle, nu har jag (Pucko) tagit över tangentbordet. Jag är väl lite mer ödmjuk så jag kan villigt erkänna mina brister. Hade ett bra spårupptag oxå, gick bra till första apporten, tappade bort mig lite sen (vilket inte gör så mkt, bara man kan konsten att se koncentrerad ut och jobbar vidare), kom på rätt spår igen och hittade det jag sökte. Apporter och köttbullarna i mattes ficka! Så länge vi vet var vi har dem (köttbullarna alltså) så tycker jag att alla spår blir lyckade :-))
//Pucko & Hjalmar
1 kommentar:
Kära Pucko och Hjalmar - vilket trevligt reportage i bloggen! Vi instämmer med dig, Pucko: så länge vi har koll på köttbullarna är alla spår lyckade! - Kramar från spårkompisarna Baron och Falstaff
Skicka en kommentar